ALUMINIUM

DYNAMITEN, ANARKISMEN OCH DEN LIBERALA REVOLTEN

 

Ett projekt av Philip Wahren & Joakim Hallman

Aluminium och krigskonjunkturen

 

 

Tyskland behövde järn och koppar från Sverige för att kunna föra krig. Men det fanns flera strategiskt viktiga metaller. Aluminium nämns sällan av historiker i samband med Första Världskriget i Sverige och export av krigsmaterial.

 

 

Just när första världskriget hade satt igång 1914 importerade Tyskland 5511 ton aluminium de sista 4 månaderna från Sverige. Samma tid 1913 importerades inget aluminium alls, så det är ett tydligt tecken på att en strategisk handel med en metall, viktig för krigsindustrin pågick för fullt. Det kan jämföras med det ammoniumperklorat som Superfosfat exporterade till England.

 

Uppgiften om den tyska importen nämns av den brittiska professorn Hew Strachan i en bok om första världskriget som publicerades 2001. Källan är från en hemlig sammanställning från 1938 som blev offentlig först 1961. Tyvärr går det inte att hitta någon svensk historik som helt kan förklara hur det ligger till med Sveriges tidiga produktion av aluminium, och hur den blev en viktig vara under första världskriget.

 

De första aluminiumprodukterna kom till Sverige omkring år 1890. Den första tillverkningen av primäraluminium startades i Månsbo (Avesta) 1934, och under andra världskriget bröt man malm i Skellefteå-trakten, andalusit, ur vilket man fick aluminiumoxid. Så det var till en början inte fråga om hela produktionskedjan.

Men halvfabrikat på importerad råvara tillverkades långt tidigare än 1934. Både Finspångs metallverk och Nordiska metallverken tillverkade aluminiumplåt, rör och trådar samtidigt med liknande halvfabrikat i koppar, som var den större produkten för elindustrin.

1898 behövde Trollhättans kraftverk 1000 km kabel för elutbyggnad. Nordiska metallaktiebolaget satsade tidigt på det nya materialet aluminium förutom koppar. En man skickades till London för att lära sig sköta en press enligt ett patent av av Alexander Dick i London.

Det tillkom nya metallprodukter. År 1900 inköptes Svenska Ammunitionsbolagets maskiner och fastigheter i Västerås. ”Nordiskan” tillverkade 10 miljoner hylsor och 4 miljoner tändhattar.

 

1915 tänkte man sig Nordiska Metallverken i Västerås som en mönsterfabrik

Finspong metallverk AB, med anor från den gamla kanontillverkningen, tog upp konkurrensen med Metallverken i Västerås om bland annat tillverkning av aluminiumprodukter. Det blev en framgångsrik start tack vare krigskonjunkturen. Försäljningen växte från 3 milj. kr. 1913 till 30 milj. kr. 1918.

Nordiskan i Västerås börjar tillverkade tråd plåt och rör av aluminium kring sekelskiftet, 1904 10 ton (koppartråd 1340 ton), det sjönk till noll 1909 men var uppe i 245 ton 1912. Råvaran importerades från Norge. Och det sista krigsåret 1919 tillverkade Metallverken och Finspong på var sitt håll aluminiumprodukter i stor skala.

 

När Månsbo blev aktuellt för aluminiumtillverkning var det inte längre Superfosfat som ägde fabriken. Efter Kreuger-kraschen 1932 måste man hitta en ny verksamhet. Kraftverket byggdes ut och ett nytt bolag bildades: SAKO - Svenska Aluminiumkompaniet. Under andra världskriget behöver Sverige bygga upp en egen större aluminiumtillverkning, bland annat för den flygindustri man behöver för landets försvar. Placeringen blir i samma område som Superfosfats fabrik i Stockvik vid kusten i Sundsvallsområdet 1942. En period under andra världskriget kom också råvaror för aluminiumframställning från svenska gruvor. Råvara för aluminiumoxiden var andalusit i Bolidens Skelleftefält.

 

Aluminium var en exklusiv metall under 1800-talet som var alldeles för dyr för att hitta någon större användning. Det var först genom ett nytt patent - 1886 uppfann Charles Martin Hall i USA och Paul Héroult i Frankrike oberoende av varandra den nuvarande metoden för aluminiumframställning genom elektrolys – som användningen för vardagsföremål fick spridning. Den första fabriken kom till i Neuhausen i Schweiz och användningen spred sig först i Tyskland. I Norge är det brittiska och franska intressen som startar de första aluminiumföretagen där det finns billig vattenkraft att tillgå. För även om aluminium hunnit bli dramatiskt billigare att framställa är processen att omvandla bauxit en stor energislukare.

 

1914 är det kriget som får Tysklands behov av aluminium att svälla. Först bygger man de stora Zeppelinarna i Friedrichshafen i södra Tyskland, som behöver ett stort skelett i lättmetall. De används för att anfalla England från luften. De blir snart avslöjade som oanvändbara i krig och flygplanen blir en strategisk faktor under världskriget. Men aluminium används inte bara av flyget – det är en viktig legeringsmetall och används även i en del sprängmedel och i ammunitionshylsor.

 

I jämförelse med Tyskland var det svenska militärens behov av aluminium närmast försumbart. Ett fåtal flygplan köptes in till den svenska marinen. De flesta störtade efter en kort tid i tjänst.

 

Källor:

 

The first world war Hew Strachan vol. 1 2001

 

sid 1020 Between august and and december 1913 Germany had imported 729 tons of iron ore a month frpm sweden; over the same period in the following year monthly imports totalled 2310 tons.

 

german imports of Swedish aluminium, which had been non-existent in 1913, totalled 5511 tons in the last four months of 1914. (Bell, Blockade of germany, 40, 52-53, 150-151,192, 243)

 

Bell AC A history of the blockade of germany and of the countries associated in the great war, austria-hungary bulgaria and turkey (london 1937, 1961)

 

Ett glänsande sekel koppar och aluminium i Sverige 1897 – 1997, Ulf Wickbom 1997

 

 

____